Need the sun to break

Jag och Alfie imorse.
 
Jag under paraplyet (lol).
 
Påväg från Waterloo till Covent Garden.
 
Idag har det regnat hela dagen och det känns som att hösten har smugit sig på. Vi får väl se om den är här för att stanna eller inte. Imorgon är det ju faktiskt september (hur sjukt?) men man vet aldrig, ibland överraskar London med sommarvärme ända fram tills oktober. Denna lediga dag spenderades med Matilda och en brunch, som jag längtat efter detta då brunch är det bästa som finns och dishoom har världens godaste indiska mat. Det har ju blivit en hel del bruncher under tiden jag bott i London så jag borde verkligen skriva ihop en liten brunchlista. 
 
Idag börjar min distanskurs och jag är tyvärr inte särskilt taggad men det är väl bara att sätta igång och plugga antar jag. Min jobbbvecka är otroligt lugn så jag kommer i alla fall ha tid och förhoppningsvis energi också. Det blir bara kontorsjobb i veckan och det ska faktiskt bli rätt skönt då förra veckans jobb var riktigt intensiv. 
 
 
 
Linneajosefine | | 2 kommentarer |

Notting Hill Carnival

Idag.




Mitt första år på Notting Hill Carnival.

Och så var det August bank holiday och Notting Hill Carnival igen. Förra året var jag mitt uppe i flyttkaos och hade precis kommit tillbaks till London från st Tropez så jag kunde inte gå. I år hade jag inga ursäkter, speciellt inte då jag numera bor 30 minuters promenad från Notting Hill. Karnevalhelgen kommer alltid vara speciell för mig på något sätt. Den påminner mig om min frihet, att jag kan bestämma över mitt eget liv och göra precis det jag vill. Första gången jag flyttade till London för fyra år sen (herregud vad gammal jag känner mig nu) hamnade jag i Notting Hill denna helg. Min första Londonhelg någonsin. Helt ärligt så var det Notting Hill Carnival som sådde det första kärleksfröet i mitt hjärta. Min Londonkärlek som bara har växt sig starkare och som gör det omöjligt att en dag flytta härifrån. Jag vet att jag är långt ifrån ensam om att känna såhär för denna stad och varför är det så egentligen? Hur kan en stad som är så smutsig, överbefolkad och snuskigt dyr vara så fantastisk? För mig är det känslan jag får när jag kommer hit. Känslan av att jag hör hemma här. London välkomnar en vem man är och bäddar in en i förhoppningar om att en kan nå varenda dröm en någonsin haft (tills en inser att man varken har råd att åka tunnelbana eller äta något annat än nudlar när hyran för lägenheten en delar med ohälsosamt många londondrömmare är betald). Här kan jag vara precis den jag vill vara, här kan jag vara vem som helst. I London är jag hemma. 

Efter att ha trängts ett tag bland allt folk i Notting Hill hoppade vrålhungriga jag på bussen för att pussa lite på Alfie. Vi köpte dominos take away och jag kan inte tänka mig ett bättre avslut på denna dag. Idag är en bra söndag och det alra bästa är att det är bank holiday så jag är ledig imorgon. Ingen måndagsångest här inte. =))))))))
Linneajosefine | | Kommentera |

Weekend


Hello bloggis. Idag har jag varit på Westfield och blivit bortskämd av Alfie hihihi. Det är så skönt med helg nu efter en tuff jobbvecka och nästa vecka kommer bli så mycket lugnare. 

Just nu ligger vi i sängen med matkoma efter bolognese och dorritos och kollar skins. Alltså så bra! Såg klart två säsonger på 24 timmar. Önskar ibland att jag hade förmågan att gilla något på en normal nivå istället för att bli besatt haha. 
Linneajosefine | | Kommentera |
Upp