Allt som var dött väcks till liv, det kan också vi.

Hej bloggis.
Idag åkte jag och hostan till jobbet. Förutom att frusterat försöka att inte hosta hann jag med ett hotellbesök, en trevlig pratstund med min taxicaufför om hotellpriser, en hotellbokning (mycket hotell idag), en tripp till post office och itsu (såklart), telefonsamtal till EasyJet, hederligt spreadsheet-fixande och internetshopping på Amazon. Alltså, en ganska normal jobbdag för mig. Nu somnar jag nästan. Sitter jag i soffan framför Homes under the hammer och Alfie lagar mat!!! Jag upprepar, Alfie lagar mat! Han kan inte laga mat. Detta ska bli så himla intressant. Hoppas det blir ätbart. Det återstår att se. 
 
Btw, ledsen över Kent. Snyft. 
 
Linneajosefine | | Kommentera |

Sjuk

Det blev en lite annorlunda måndag idag. Här ligger jag hemma i sängen. Snörvlar och hostar om vartannat. Jobbade bara några timmar imorse innan jag fick gå hem. Skönt, för min stackars kropp behöver vila. Så fort jag ställer mig upp blir jag yr i huvudet och jag känner mig så vimsig. Idag glömde jag till och med mina älskade vantar på bussen?! Händer aldrig mig i vanliga fall, jag vakar som en hök över mina saker. Jag var dock tvungen att skynda mig av bussen pga störig kille som sprayade deospray runt omkring sig (vem gör ens det på en buss? idioti) och förkyld Josie i kombination med allergisk Josie resulterar i svårt att andas. Det var alltså till viss del killens fel att mina vantar glömdes kvar. Sprang sen in på Post Office för att posta ett brev och när jag kom ut i kylan igen upptäckte jag till min förskräckelse att jag inte hade mina vantar. Smart som jag är kommer jag på att 419-bussen stannar ett tag på Richmond bus station innan den kör samma håll tillbaka så fick för mig att springa dit för att se om bussen och mina vantar var kvar. På vägen ser jag dock 419 köra ut från busstationen och förkylda men vantdesperata Josie får för sig att springa efter. Slutar med att bussen faktiskt väntar på mig vid nästa busstopp (stort tack till busschauffören som väntande på en springande galning) och jag hoppar på och sätter mig på samma säte jag satt på förut, och vet ni, där låg mina älskade vantar precis som jag lämnade dem. Lucky me hihi. Det känns ändå så otroligt att detta händer i London för bussarna går var 5-10 minut (inte 419 dock, väntade på den i 30 min imorse, skandal) så chansen att hitta samma buss igen känns väldigt liten. Jag hade tur denna gång! 
 
 
Jag har fått för mig att det är vår nu. Även fast det fortfarande är onödigt kallt för att vara mars. Jag har också fått för mig att ta tag i bloggisen igen, saknar den en aning. Anledningen att jag glömt bort den lite är att skrivandet tyvärr inte flyter på som förr längre. Jag vet inte varför men tror det är för att engelskan tar mer och mer plats. Det känns som att när engelskan blir bättre tappas lite av svenskan. Måste börja läsa svenska (bra) böcker igen! Eller börja skriva på engelska?!? 
 
I lördags var det mellofinal (och vår) så då åkte glitterconversen på igen.
 
 
Linneajosefine | | Kommentera |

När man borde sova...

...men ändå inte gör det. Mycket en borde ändå. Tvätta min dator borde jag verkligen göra (skärmen är prickig och tangentbordet kletigt). Borde diska undan all disk nu istället för att lämna den till imorgon. Borde lägga smutstvätten i tvättkorgen istället för på golvet. Ni vet, sånt en vet en borde göra men ändå så gör en det inte. Så ligger det där tills en får panik och börjar tokstäda (kommer med allra största sannolikhet hända imorgon när jag kommer hem efter jobbet). Trots allt jag borde (borde- konstigt ord det där! Eller?) göra hamnade jag av okänd anledning här på bloggisen. Trevligt ändå. Det är inte ofta jag orkar logga in och skriva så en får väl vara tacksam när det händer. Det roligaste som hänt sen sist (lol minst inte när sist var) är antagligen att jag har skaffat både gymkort och cykel. Och cykellås. Och cykellampor. Och cykelverktyg. Det enda som saknas nu är en cykelhjälm. Det borde jag verkligen skaffa. Och där kom borde fram igen och jag insåg precis att jag verkligen borde göra det jag borde göra nu = SOVA.
 
Nattinatt.
 
Ps. Glömde en annan rolig grej som hänt. Jag har klippt av mig håret. Nu är det decent igen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Linneajosefine | | Kommentera |
Upp