Linneajosefine

Alltså, vill ju bli bättre på det här med skrivandet men det går rätt trögt. Det hade ju varit trevligt att i alla fall kunna skriva en rad eller två lite då och då. Att skylla på prestationsångest är ju inte okej egentligen, detta är ju min personliga lilla ventilationsplats på interwebben och ingen lär ju någonsin anklaga mig för att ha åstadkommit något förskräckligt här. Det är inte hela världen liksom. Det spelar ingen roll. 

 

Insåg precis att Kodaline har släppt ett nytt album i år. Insåg precis att jag inte tycker det är speciellt bra. Det är inte tillräckligt deppigt och det tycker jag är deppigt. Letar igenom spotify på ny musik men alltså det mesta är ju jättedåligt?! Ska gå tillbaka till förra milleniet och lyssna på Green Day tills mitt rebelliska hjärta brinner av ilska och jag färgar håret svart igen. Deppigt. Det enda positiva är att det lilla som är bra är svenskt. Allt bra är fan svenskt och allt svenskt är jävligt bra. 

 

På tal om svenskt. Jag åker till Sverige om två veckor för en svensk helg. Ska presentera det bästa av Sverige för Alfie. Visa honom alla Halmstads sevärdheter (skämt) och tvinga honom att äta sill, tacos och kaviar och sånt där som är typiskt svenskt.